Ska EU:s medlemsländer gemensamt förbättra funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom utbildnings- och yrkeslivet? Svårtillgängliga produkter och tjänster, i kombination med yrkes- och utbildningsmässiga barriärer, är två exempel på hinder som funktionshindrade möter i vardagen. Som ett led i arbetet med att stärka social delaktighet inom unionen har kommissionen lagt fram ett fö

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/funktionshinder - 2025-04-21

Ska de nationella socialförsäkringssystemen samordnas bättre inom EU för att skydda sociala rättigheter för de som flyttar inom Europa? Omkring 14 miljoner människor inom EU bor inte i det land där de har medborgarskap. Det är en siffra som både innefattar utstationerade arbetstagare och arbetslösa människor. Eftersom det råder stora skillnader mellan socialförsäkringssystemen uppkommer ibland okl

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/bidrag - 2025-04-21

Bör kvinnors ställning på arbetsmarknaden stärkas genom EU-gemensamma minimiregler för exempelvis pappaledighet och mer flexibla arbetsformer? Under det senaste decenniet har utvecklingen på EU:s arbetsmarknad inneburit svårigheter för många föräldrar, särskilt kvinnor, att balansera arbete och privatliv. Kommissionen vill därför omarbeta EU:s tidigare regelverk för föräldraledighet för att bättre

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/foraldraledighet - 2025-04-21

Ska yrkesverksamma inom EU erbjudas ett säkert och förmånligt paneuropeiskt komplement för att spara pengar till pensionen? I takt med att Europas befolkning blir allt äldre har de nationella pensionssystemen blivit utsatta för allt större tryck. Detta har medfört krav på omstruktureringar av systemen, vilket har gjort dem mindre förmånliga för den enskilde individen i flertalet länder i Europa. D

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/pensioner - 2025-04-21

Ska ramarna för den europeiska solidaritetskåren få tydligare fastställda målsättningar och budget? År 2016 togs ett beslut om att lansera Europeiska solidaritetskåren. Syftet var att skapa möjligheter för unga att volontärarbeta inom ramarna för samhällsnyttiga projekt, såväl inom sina hemländer som utomlands. Kommissionen vill nu i lag förtydliga ramarna för kåren. Förslaget rör perioden 2018 ti

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/ungas-sysselsattning - 2025-04-21

Ska en ny EU-gemensam arbetsmyndighet skapas för att ge ökat stöd till arbetstagare som flyttar mellan EU-länder? Det senaste decenniet har antalet människor som arbetar i ett annat EU-land än det som de har medborgarskap i nästan fördubblats. Kommissionen vill inrätta en ny arbetsmyndighet för att underlätta för dessa arbetstagare. Myndigheten ska kunna informera enskilda och företag om lediga pl

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/arbetsmyndighet - 2025-04-21

Finns det behov av ett starkare EU-omfattande skydd för visselblåsare? Flera uppmärksammade avslöjanden den senaste åren, som Panamadokumenten, Luxleaks och nu senast Cambridge Analytica, visar vilken genomslagskraft visselblåsare har i arbetet med att bekämpa olaglig verksamhet och missförhållanden på arbetsplatser. Det skydd som visselblåsare kan erbjudas är däremot ibland både godtyckligt och b

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/visselblasare - 2025-04-21

Ska EU:s medlemsländer utforma ett permanent och standardiserat förfarande för vidarebosättning av flyktingar? I september 2015 beslutade EU:s medlemsländer att införa ett tillfälligt system för omplacering av flyktingar från Italien och Grekland till andra medlemsländer som grundar sig i principen om solidaritet inom den gemensamma asylpolitiken. Vid sidan av systemet för omplacering av de flykti

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/vidarebosattning - 2025-04-21

Ska EU:s medlemsländer införa en omflyttningsmekanism för att skapa en jämnare fördelning av ansvar för asylsökande inom unionen? Som ett led i arbetet med att reformera EU:s gemensamma asylpolitik har kommissionen presenterat ett förslag för att effektivisera och komplettera den befintliga så kallade Dublinförordningen. Förslaget innefattar en omfördelningsmekanism som är tänkt att användas i utj

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/omfordelning-av-asylsokande - 2025-04-21

Ska EU:s asylbyrå ges större mandat i beslut som rör medlemsstaternas gemensamma asylsystem? Det europeiska stödkontoret för asylfrågor, som etablerades 2010, bevakar genomförandet av EU:s asyllagstiftning och har särskilt stöttat medlemsländerna under de senaste årens höga migrationstryck. Den ökade efterfrågan från medlemsländerna på sådant stöd har lett till att kommissionen nu har föreslagit a

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/asylbyra - 2025-04-21

Ska EU:s medlemsstater skapa ett standardiserat regelverk för asylbedömning och asylansökningsprocessens olika steg? Frågan om vem som egentligen är berättigad asyl har blivit allt mer aktuell de senaste åren. Andelen personer som erkänns som asylsökande varierar mellan EU:s medlemsländer vilket medför att asylsökande har större chans att få skydd i vissa länder än andra. Det beror bland annat på

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/asylbedomning - 2025-04-21

Bör det gemensamma regelverket för asylmottagande inom EU ytterligare harmoniseras mellan medlemsländerna? Under de senaste åren har det blivit tydligt att det finns avsevärda skillnader mellan EU:s medlemsländer i till exempel levnadsstandard och säkerhetsskydd i samband med asylansökningsprocessen. Dessa skillnader har fått till följd att många asylsökande tar sig till länder med mer fördelaktig

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/asylsokandes-levnadsforhallanden - 2025-04-21

Ska EU:s medlemsländer utöka det gemensamma användandet av biometriska data för asylsökande? De senaste åren har det uppstått ett större behov av att effektivt kunna identifiera asylsökande bland EU:s medlemsländer. I Eurodac, en biometrisk databas som etablerades år 2003, ska medlemsländerna rapportera in asylsökandes fingeravtryck för att underlätta sådan identifikation. Som en del i arbetet med

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/biometrisk-databas - 2025-04-21

Ska EU:s medlemsstater stärka samarbetet kring sjukdomar som kan förebyggas med vaccin? Många sjukdomar som kan förebyggas med vaccin är gränsöverskridande till sin karaktär, vilket innebär att de nationella vaccinprogrammen ställs inför stora utmaningar. Kommissionen överväger att lägga ett förslag om gränsöverskridande samarbete mellan såväl vårdsektorn som vaccinindustrin och sektorn för forskn

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/vard-och-omsorg/epidemier - 2025-04-21

A. Om du har anmält dig enbart till fysiskt deltagande på förmiddagen, vetenskapligt program på engelska:  - Anländ till LUX aula mellan 08.30 – 08.50 för ankomstregistrering  Karta, LUX aula, Helgonavägen 3, Lund - Start förmiddagsprogram 09.00 - Fika i anslutning till aulan, c:a 10.30 - Avslut förmiddagsprogram 12.20 B. Om du har anmält dig enbart till fysiskt deltagande på eftermiddagen, populä

https://www.case.lu.se/tidsscheman - 2025-04-21

Då ska du anmäla dig till vår kurs Att åldras i ett föränderligt samhälle. I kursen, som ges inom ramen för universitetets kursutbud för livslångt lärande, får du en fördjupad kunskap om förhållanden som inverkar på åldrande och hälsa.  Kursen tar ett brett avstamp i begreppen åldrande, hälsa och delaktighet i samhället. Du möter personer som är intresserade av frågor om sitt eget åldrande eller s

https://www.case.lu.se/samverka-med-case/ar-du-intresserad-av-amnet-aldrande-och-halsa - 2025-04-21

Snabbguide för att undvika ålderism i din kommunikation   Har du synpunkter om guiden? Vi tar tacksamt emot dem här.

https://www.case.lu.se/om-case/guider-och-verktyg/snabbguide - 2025-04-21

Se avslutade forskningsprojekt vid CASE i Lunds universitets forskningsportal

https://www.case.lu.se/forskning-vid-case/forskningsprojekt/avslutade-forskningsprojekt - 2025-04-21

Här är CASE:s forskningsprojekt där Helsingborgs stad är samarbetspartner. Kontakt Oskar JonssonBiträdande forskareTel. 072-711 24 25oskar [dot] jonsson [at] med [dot] lu [dot] se (oskar[dot]jonsson[at]med[dot]lu[dot]se) Pågående forskningsprojekt Hemtjänst i äldres vardag: Ett brukarperspektiv Avslutade forskningsprojekt Stärka akademisk kompetens i omsorgen

https://www.case.lu.se/forskning-vid-case/forskningsprojekt/i-samverkan-med-helsingborgs-stad - 2025-04-21

SyfteSyftet var att säkra akademisk kompetens i omsorgen i Helsingborgs genom att bidra till utveckling, hög kvalitet och i förlängningen god hälsa och livskvalitet för kunder, närstående och medarbetare inom Omsorg Helsingborg.MålEtt angeläget område för verksamheterna var att förstå varför en stor del av de boende på vårdboendena upplevde ensamhet och vad som kunde göras åt det. Under året koppl

https://www.case.lu.se/forskning-vid-case/forskningsprojekt/i-samverkan-med-helsingborgs-stad/starka-akademisk-kompetens-i-omsorgen - 2025-04-21